Tänk dig en värld där det fruktade raseri-viruset har hållit mänskligheten i ett järngrepp i nästan tre decennier. Det är precis vad ’28 Years Later’ erbjuder, en film som tar oss tillbaka till en apokalyptisk värld där överlevnad är allt annat än garanterad. Med en blandning av Alfie Williams, Jodie Comer och Aaron Taylor-Johnson i spetsen, är förväntningarna höga och frågan är om filmen lever upp till dem. Spoiler: det gör den… delvis.
Filmen börjar med en känsla av hopp om en ny början på en liten ö, men snart blir det tydligt att det förflutna aldrig riktigt lämnar oss. När en grupp överlevande ger sig ut på ett uppdrag, är det som att öppna Pandoras ask – hemligheter, faror och en ny nivå av muterade hot väntar. Det är här filmen verkligen börjar glänsa. Scenerna på fastlandet är intensiva, och man känner verkligen hur tät atmosfären är, fylld av förtvivlan och rädsla. Det är som en mörkare version av ’The Walking Dead’ möter ’I Am Legend’, men med en brittisk twist.
Men, och det är ett stort men, filmen lider av vissa berättarmässiga brister. Det känns som att manuset ibland tar genvägar som underminerar karaktärsutvecklingen. Jodie Comer och Aaron Taylor-Johnson gör sitt bästa med det de får, och lyckas på många sätt att bära filmen på sina axlar. Men även de bästa skådespelarna kan inte alltid rädda ett skakigt manus.
Personligen påminde ’28 Years Later’ mig om de där långa bilresorna som barn, när man är så nära målet men ändå känns det som att man aldrig kommer fram. Det finns stunder av ren briljans, men också perioder där man bara önskar att de skulle komma till poängen.
Trots sina brister är ’28 Years Later’ en film värd att se, särskilt för fans av genren. Den erbjuder en ny titt på en värld som vi trodde vi kände till, och ställer frågor om mänsklighet, överlevnad och vad det verkligen innebär att vara ’infekterad’.
Betyg: 3/5. En film med höga ambitioner och stunder av genialitet, men som snubblar på vägen mot mållinjen.
Betyg: ⭐⭐⭐
Se när 28 Years Later sänds på TV eller vart den streamas.